Blottad
Jag visar en knäpp version av mig själv. En fasad jag byggde upp så tjock att jag inte själv kan komma igenom den längre. Jag vill stänga av, varva ner, men kan inte. Jag har försökt koncentrera mig konstant på det i ett par veckor nu, att bara vara jag, men jag misslyckas. Jag bankar inifrån mitt huvud utan att höras och vet inte längre vem jag är utåt. Vad jag ger ut mig för att vara.
Jag vänder och vrider på olika egenskaper i min personlighet, bara för att förvränga vem jag kanske egentligen är. En mur. En säkerhetsåtgärd.
Jag gör det mot allt och alla. Mot dom som står mig närmast och mot dom jag träffar för första gången.
Jag går igång som en galen apa som får tusen kg bananer. Låter, skriker, blir yr och hör inte. Jag får upp en dimma i huvudet, försöker skrämma iväg människor innan dom ens kommer för nära, eller för att skydda mig från dom som redan står nära.
Jag gör det automatiskt.
"Du är knäpp och det är därför jag tycker om dig"
Jag vänder och vrider på olika egenskaper i min personlighet, bara för att förvränga vem jag kanske egentligen är. En mur. En säkerhetsåtgärd.
Jag gör det mot allt och alla. Mot dom som står mig närmast och mot dom jag träffar för första gången.
Jag går igång som en galen apa som får tusen kg bananer. Låter, skriker, blir yr och hör inte. Jag får upp en dimma i huvudet, försöker skrämma iväg människor innan dom ens kommer för nära, eller för att skydda mig från dom som redan står nära.
Jag gör det automatiskt.
"Du är knäpp och det är därför jag tycker om dig"
Kommentarer
Trackback
