Klippan i stormen

Och vad vore väl vi utan en hand som kramar om då och då, sprider en värme i kropp och i hjärtat. Lika sant som trafiken spräcker öron med sina ljud och att trafikljusen sprider hallucinerande skuggor med sina färger. Jag står mitt i med mitt hjärta i handen och ser det blöda. Lika som att blodet från mitt hjärta rinner mig mellan fingrarna, letar sig tårarna ner längs mina kinder, bränner på varenda nerv jag har i mitt ansikte så att jag måste avslöja mig med ansiktsuttryck. Människor går förbi, bilarna åker alldeles för fort och mitt hjärta fortsätter att pumpa nytt blod medan det fortsatt sprider sig på marken, runt mina fötter. Jag känner den klibbiga värmen mellan tårna och gör en ansats till att flytta på mig men står fast likt en klippa i en storm. Det går inte att rubba.

Kommentarer
Postat av: Anna

Asså du skriver så otroligt fina texter, det är verkligen roligt och spännande att läsa dom! :) Fortsätt skriv för du är verkligen JÄTTE duktig på det!! :) <3

2009-10-16 @ 17:56:15
URL: http://annacederkvist.blogg.se/

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0