Mörkt.

Jag går från mörkrum till mörkrum med yrande vit snö omkring mig. Ändå fortsätter det vara mörkt runt nästa hörn. Jag har slutat prata med personer men är trevlig mot människor. Tittar mig i ögonen i spegeln utan att få en reaktion.
Jag borde egentligen gå ut och träffa vänner ikväll, dansa och försöka att skratta, men jag orkar inte. Jag har inte ens någon lust att skratta just nu. Känslan inom mig har mer gemensamt med en ljudlös mobil och missade samtal. Tror jag kommer somna med ångestdämpande i kroppen ikväll.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0