HAND IT OVER.
Nu har kroppen börjat reagera. Mina ben kan inte bära mig ordentligt idag, och jag är så varm så att det rinner svett och så kall så att jag fryser. Magen hugger till och mina ögon dras ihop. Har gråten i halsen men har inte orken att gråta.
Så här blir det. Och det här är bara början.
Jag har inte ens kommit en tiondel in på det som kommer att smälla till under natten och dagen imorgon. Idag kommer jag stänga in mig här i min etta, skaka, kanske gråta, och försöka sysselsätta mig med något jag tycker om.
Kommentarer
Trackback
