Så här såg det ut för en stund sen.



Med dator på armen, kaffe i ena handen och cigg och mobil i den andra. Så kom jag upp ur tunnelbanan genomstressad efter att ha stått bland femtioelvatusen människor och tio stycken småkillar som puttat på varandra. Nu sitter jag i lugn och ro på pappas kontor och funderar över om pollen blir värre när det regnar. Mina ögon rinner och bihålorna är igentäppta och jag snorar.

Och hur glad och varm i kroppen blir man inte av att man får en gullig kommentar av sin fina vän Jess, så här på morgonkvisten? Kommentaren hittar ni i inlägget under, och Jess blogg hittar ni här.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0