18.32
Jag har utslag på huden i ansiktet efter att tårarna har bränt mig. Jag känner inte igen mig själv i spegelbilden med helt rödsvullna ögon. Jag blir förvirrad och sårbar och försöker frenetiskt att dra på mig den där masken som lurar både mig själv och andra. Det borde vara så att jag har mer koll på mina egna känslor och tankar med tanke på att min kropp reagerar fysiskt så fort det är något som bekymrar mig psykiskt. Men det har jag inte, utan jag är så vilsen i mitt eget huvud och min egen kropp. Det är ingen idé att fråga mig hur jag mår, känner eller vad jag tänker om saker och ting, för jag har ändå ingen aning.
Mentolröken får bränna lite i min hals nu, medan jag känner tyngden av varenda regndroppe som slår i asfalten utanför mitt fönster. Kolsyran får skrapa halsen ännu lite till medan colan tar sin plats i magen. Jag ska försöka att skratta ihåligt till vänner fast jag inte ens kan förmå mig att dra upp mina mungipor nu. Sedan ska en lugnande tablett få sprida dimma i mitt huvud och förhoppningsvis få mig att sova tills morgonen kommer.
Update: Jag fick till ett litet harigt ekorre-skratt till vänner i alla fall.
Mentolröken får bränna lite i min hals nu, medan jag känner tyngden av varenda regndroppe som slår i asfalten utanför mitt fönster. Kolsyran får skrapa halsen ännu lite till medan colan tar sin plats i magen. Jag ska försöka att skratta ihåligt till vänner fast jag inte ens kan förmå mig att dra upp mina mungipor nu. Sedan ska en lugnande tablett få sprida dimma i mitt huvud och förhoppningsvis få mig att sova tills morgonen kommer.
Update: Jag fick till ett litet harigt ekorre-skratt till vänner i alla fall.
Kommentarer
Trackback
